Forskare: Därför försöker vi köpa oss högre status

adam_13_web.jpg
 
 

Att vi människor konsumerar för att imponera på andra är egentligen inga nya rön. Den amerikanska nationalekonomen och sociologen Thorstein Veblen pratade om saken redan runt förra sekelskiftet, men sedan dess har det varit ganska tyst.

Elin Molin, doktorand i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, är en av dem som tagit upp ämnet på nytt.

imagebank_18_web.jpg

– Säg att du köper en Tesla. Statusen du får av den bilen kommer inte att försvinna i morgon. Dels för att du troligen fortfarande är ägare av bilen och dels för att folk kommer ihåg dig som en person som kör Tesla. Så småningom avtar förstås även den statusen, men givet att status går att bygga upp på det här sättet så blir det rationellt att investera mer i status när man är ung och att låna pengar för att kunna konsumera ikapp de som är rikare än en själv, säger Elin Molin.

Hur status hänger ihop med konsumtion är ett av hennes forskningsprojekt. Hon och kollegan Paula Roth, doktorand på Uppsala universitet, undersöker sambandet mellan inkomstskillnader och skuldsättning. De har bland annat skapat en matematisk modell som bygger på idén att det är rationellt att investera i status.

Men att höja sin status behöver inte nödvändigtvis handla om att köpa dyra prylar eller att visa upp för andra att man har (eller i alla fall vill göra sken av att ha) gott om pengar.

– Konsumtion kan ju också visa på att man har ett kulturellt kapital eller vet vad som är trendigt. Det kan handla om en normkritisk teaterpjäs eller ett slovenskt naturvin.

Att studera sambandet mellan konsumtion och status är dock inte helt enkelt. Idealet vore att ha en rejäl summa pengar att dela ut slumpmässigt till olika människor.

– Då skulle vi veta att anledningen till att de fått mer pengar inte korrelerar med något annat som kan påverka deras konsumtionsbeslut. Därefter skulle vi kunna uppskatta om konsumtionen ökar, samt vilken påverkan det har på konsumtionen hos människor som inte har fått mer pengar.

Något som däremot är möjligt att studera, är vad som händer när människor vinner på lotteri. En strategi som enligt Molin ”inte är perfekt men näst bäst i sammanhanget”.

– Det finns en publicerad studie om vinster i det holländska postkodlotteriet. Resultatet visar att om du har en granne som har vunnit på lotteriet, ökar sannolikheten att du köper en ny bil inom det närmaste halvåret med ungefär sju procentenheter.

Men hur vi jämför oss själva och vår status med andra människor har inte enbart med konsumtion att göra. Forskning visar till exempel att människor känner sig mer missnöjda med sin lön och anställning om de får reda på att de tjänar sämre än majoriteten av sina kollegor.

adam_14_web.jpg

I sin forskning använder sig Elin Molin och Paula Roth av en teori om att individer vill behålla sin relativa konsumtion i förhållande till andra i samhället:

– Om de rika blir rikare och ökar sin konsumtion, skulle alltså även de som inte fått högre inkomst vilja konsumera mer för att hålla jämna steg med de rikaste. Då uppstår en så kallad ”trickle-down”-effekt där de med inkomster precis under de rikaste först ökar sin konsumtion, vilket får de med inkomster strax under den gruppen att göra detsamma och så vidare.

Att förstå varför vi gör olika ekonomiska val är viktigt både ur ett individuellt och ur ett samhällsperspektiv, menar Elin Molin. Dels hjälper det våra politiker att fatta bra beslut och dels kan det bidra till rimligare ekonomiska prognoser.

– I Sverige har vi en utveckling med ökade inkomstskillnader och skuldsättning, vilket kan leda till obalanser i ekonomin som i sin tur kan ge negativa effekter på vårt välstånd. Då är det viktigt att förstå alla bakomliggande mekanismer som har bidragit till den situationen.

Vi på Tink är övertygade om att det vi kallar för finansiell lycka inte behöver kopplas till en Tesla eller status. Vi vill hjälpa dig nå det lugn du bara kan få genom fullständig koll på din ekonomi, istället.

Ladda ner Tink här för iOS och här för Android.

Hannah Almerud